Nyt



Socialøkonomen Tino Sanadaji. Innfelt: Aftonbladets opslag fra søndag. (Montage: Nyheter Idag)

Det er socialdemokraterne som styrer Malmø, og de har altid hævdet, at indvandring kan betale sig. Nu vil de ikke have flere migranter. Men hvorfor? Det er jo en overskudsforretning..?

Den nye filosofi synes at være at migranter er godt for alle andre – bare ikke for Malmø.

– Hykleri, siger socialøkonomen Tino Sanandaji.

Han reagerer skarpt mod Socialdemokraternes krav om ikke at tage imod en eneste migrant næste år.

– Malmøs eneste vækstindustri synes at være undskyldninger og bortforklaringer, siger Sanandaji til Nyheter Idag.

Søndag kom det frem, at Socialdemokraterne i Malmø i et brev til regeringen kræver, at kommunen undtages fra den nye anvisningslagen, som pålægger alle landets kommuner at tage imod et nærmere bestemt antal migranter.

Formand for kommunalbestyrelsen, Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), forklarede over for Aftonbladet at staten må tage et større ansvar og dække flere af omkostningerne.

Malmø-paradokset

I et interview med Nyheter Idag undrer Sanandaji sig over dette, fordi socialdemokraterne samtidig hævder, at migrant-indvandringen er en god forretning for Sverige:

– Socialdemokraterna i Malmö hävdar att både Malmö och samhället i stort tjänat på flyktinginvandring. De har varit och är fortsatt en av de kommuner som kampanjar mest för öppna gränser och omfattande flyktingmottagning. Samtidigt hävdar de i samma andetag att just Malmö ska slippa ta emot fler flyktingar och att övriga kommuner måste hjälpa Malmö för att bära kostnaderna.

ANNONSE

Skyder skylden på alt andet end indvandring

– Du bruker Malmö som eksempel i din nye bok «Massutmaning». Hva skriver du om kommunen?

– De tre mest multikulturella kommunerna i Sverige, som är Malmö, Botkyrka och Södertälje brukade vara ekonomiskt genomsnittliga, men har haft en väldigt svag ekonomisk utveckling och tappat i skattekraft. Idag försörjs Malmö därför av övriga Sverige genom det kommunala utjämningssystemet. Det ger dem fem miljarder per år direkt till kommunen och ytterligare ett par miljarder genom region Skåne.

– Malmö skyller sin ekonomiska nedgång på allt annat än just invandring. De skyller det på avindustrialiseringen på 1970 och 1980-talet, på skattereformen 1990, på Köpenhamn, på Stockholm, på bron och på Vellinge. Detta trots att det är tydligt att de med svenskt ursprung i Malmö, vilket är halva befolkningen, klarar sig ungefär lika bra som övriga landet.

Udviklingen er til at tude over

Den økonomiske udvikling i Malmø har været til at tude over – en af de dårligste i landet, hovedsagelig på grund af en stærkt stigende indvandrerbefolkning; en gruppe med højt utanförskap og lav indkomst. Denne sammenhæng påviser Sanandaji i bogen «Massutmaning», med statistik hentet fra offentlige kilder.

– Så sent som 1985 vid utredningen om kommunal utjämning hade Malmö lite högre skattekraft än rikssnittet och betalade in till utjämningssystemet. Även idag skulle Malmö ha varit en genomsnittlig kommun om de hade haft samma befolkningssammansättning som 1985. Det visar att problemet är just kopplat till invandring, annars hade även skattekraften varit låg även hos Malmöbor med svenskt ursprung.

– Malmös enda tillväxtindustri verkar vara ursäkter och bortförklaringar. Jag hade gärna haft sympatier för Malmö, men det är omöjligt när kommunpolitikerna går ut och ber övriga Sverige avlasta Malmö från bördan för flyktinginvandring samtidigt som de agiterar för att alla andra kommuner ska ta emot fler och försäkrar att de kommer tjäna på det.

Stortorget, Malmö.

I Sanandajis bog får læseren oplyst, at hvis Malmø havde været et eget land, så ville «landet Malmø» have et større strukturelt økonomisk underskud end Grækenland. For at sige det på en anden måde: hvis ikke Malmø havde fået milliarder fra staten hvert eneste år, så var byen gået konkurs.

– Hvor langt væk er lång sikt ?

Dette til trods, så hævder Socialdemokraterne kækt, at indvandring er en investering, som vil lønne sig. Sanandaji er mildest talt kritisk:

– Argumentet är att invandring är en kostnad på kort sikt men lönsamt i längden. Men i så fall borde Malmö vara en av de första kommuner där de här långsiktiga vinsterna materialiseras. När ungefär kan vi förvänta oss dessa utlovade vinster? Blir det lång sikt snart? Malmö vill ha hjälp från övriga Sverige, men uppmanar samtidigt alla andra kommuner att upprepa Malmös misstag.

– Vem ska täcka notan om övriga Sverige hamnar i det hål Malmö hamnar i? Varför är de så säkra på att övriga Sverige kommer att tjäna på Malmös flyktingpolitik när Malmö desperat vill dra i nödbromsen? Med tanke på att socialdemokraternas invandringspolitik bygger på tro på långsiktiga vinster är det en fråga som förtjänar ett sammanhållet svar.

Hvem skal betale? Norska oljefonden?

Vi står igen med et skræmmende spørgsmål: Hvem skal betale regningen, hvis resten af Sverige bliver som Malmø?

Skræmmende, fordi det er den vej hønsene skraber i Sverige. Som Tino Sanandaji skrev på sin Facebook-side sin allerede i 2015:

«Malmö är för sedan länge bankrutt, men går runt så länge resten av Sverige har råd att täcka underskottet. Hur ser planen ut för när hela landet nått var Malmö är idag? Vem är då tänkt att täcka hålet i budgeten? Norska oljefonden? Qatar?»

 

Sanandajis bok ”Massutmaning” kan bestilles hos Bokus eller hos Adlibris.

 

Nyheter Idag: Sanandaji sågar S i Malmö: ”När kommer vinsterna från invandringen?”

https://www.document.dk/2017/04/24/graensen-naaet-malmoe-kaster-haandklaedet-ringen/

ANNONSE


  • KnudMadsen

    Det kunne være interessant med en kommentar fra David Træls om dette sære fænomen.

Mest lest