Kunstbilde


Helene Schjerfbeck (1862-1946)
Olje på lerret, 81 x 83,5 cm, privateie

Ved auksjon hos Bukowskis i Helsinki den 2. desember 2001 falt tilslaget ved 5 200 000 finske mark – utropsprisen var mellom to og to og en halv million finske mark.

I dette bildet kan man ane et slektskap med både Whistlers (1871) og Hammershøis (1886) portretter av sine mødre.

Det skal ikke sies helt sikkert at Schjerfbeck var direkte påvirket av sin omtrent samtidige Hammershøi, men det finnes utvilsomt et kunstnerisk og åndelig slektskap. I begges malerier kan vi finne stillhet, ensomhet og maksimal utnyttelse av sparsomme virkemidler. Less is More, som det ofte blir sagt.

På selve Kvinnedagen – 8.mars, kan det passe med noen linjer av Finlands store dikter Edith Södergran (1892-1923)

Landet som icke är.

Jag längtar till landet som icke är,
ty allting som är, är jag trött att begära.
Månen berättar mig i silverne runor
om landet som icke är.
Landet, där all vår önskan blir underbart uppfylld,
landet, där alla våra kedjor falla,
landet, där vi svalka vår sargade panna
i månens dagg.
Mitt liv var en het villa.
Men ett har jag funnit och ett har jag verkligen vunnit –
vägen till landet som icke är.

ANNONSE

I landet som icke är
där går min älskade med gnistrande krona.
Vem är min älskade? Natten är mörk
och stjärnorna dallra till svar.
Vem är min älskade? Vad är hans namn?
Himlarna välva sig högre och högre,
och ett människobarn drunknar i ändlösa dimmor
och vet intet svar.
Men ett människobarn är ingenting annat än visshet.
Och det sträcker ut sina armar högre än alla himlar.
Och det kommer ett svar: Jag är den du älskar och alltid skall älska.

Fra samlingen Landet som icke är (utgitt posthumt i 1925).

ANNONSE
Donationer til document.dk motas med tak :-)