Vi hører Marian Anderson (1897-1993) i et opptak fra 1930-tallet.

Tekst av Johan Ludvig Runeberg (1804-1877)

Flickan kom ifrån sin älsklings möte,
kom med röda händer. Modern sade:
“Varav rodna dina händer, flicka?”
Flickan sade: “Jag har plockat rosor
och på törnen stungit mina händer.”

Åter kom hon från sin älsklings möte,
kom med röda läppar. Modern sade:
“Varav rodna dina läppar, flicka?”
Flickan sade: “Jag har ätit hallon
och med saften målat mina läppar.”

Åter kom hon från sin älsklings möte,
kom med bleka kinder. Modern sade:
“Varav blekna dina kinder, flicka?”
Flickan sade: “Red en grav, o moder!
Göm mig där och ställ ett kors däröver,
och på korset rista, som jag säger:

En gång kom hon hem med röda händer,
ty de rodnat mellan älskarns händer.
En gång kom hon hem med röda läppar,
ty de rodnat under älskarns läppar.
Senast kom hon hem med bleka kinder,
ty de bleknat genom älskarns otro.”