Kunstbilde

Anders Zorn (1860-1920).
Olje på lerret, 181 x 98 cm, Nationalmuseum, Stockholm.

Det nevnes ofte at det var dette bildet Anders Zorn var mest fornøyd med i hele sin omfangsrike produksjon. I sine Självbiografiska anteckningar, som først ble utgitt i bokform i 1982, har han dette å fortelle:

Denna tavla målades då under juni och en del av juli månad efter solnedgången och jag är glad att ha gjort den. Jag hade just då gett Morkarlby en ny majstång. Den målades röd varje midsommar och jag ansåg och anser fortfarande som min heliga plikt att närvara och leda klädningen av densamma. För resningen kl 12 midsommarnatten har min dräng, den käre Verner, fått vara överste. När den väl var rest spelades upp en polska och en långdans dansades kring stången och in på gårdarna, en ändlös orm av ungdom. Sedan dansades inne på någon gård till soluppgången. Se där vad min tavla föreställer.

Den socialdemokratiske svenske politiker Mona Sahlin, som var svensk demokrati-, integrations-, jämställdhets- og idrottsminister (2000–04) fikk i denne perioden et spørsmål fra det tyrkiske ungdomsforbundets tidsskrift Euroturk om hva som var svensk kultur, og ga som kjent følgende svar:

Jag tror att det är det som gör att många svenskar är avundsjuka på invandrargrupper. Ni har en kultur, en identitet, en historia, någonting som binder ihop er. Och vad har vi? Vi har midsommarafton och sådana töntiga saker

Så glem for all del Anders Zorn, August Strindberg, Carl Michael Bellman, Esaias Tegnér, Selma Lagerlöf, Evert Taube, Gunnar Ekelöf, Allan Pettersson, Ingmar Bergman, Carl Larsson, Bruno Liljefors etc. etc. Bara töntiga saker.

ANNONSE
ANNONSE

Læs også

Læs også